Rädd för att rida...

Idag tänkte jag gå in på ämnet ridrädsla. För tro det eller ej, men även vi som har hästar som yrke springer på hästar vi inte vill/törs sitta upp på, eller situationer som gör att en uppsittning känns riskabel.

Både jag och Christofer lägger stor vikt på hästens sinnestämning när vi rider våra egna hästar och även när vi undervisar. Om vi ska generallisera så har hästen i stora drag två olika sorters sinnesstämning.

1:Reagerande -flyktig
Flyktig, spänd, svårt att stå still, fryser fast, öron topparna tätt samman, över reagerar på signaler, gnäggar, högt huvud, svår att få kontakt med.

2. Agerande- lugn
Lätt att stå still, lågt huvud, långsamma rörelser, rytmisk andning, uppmärksam, öron topparna brett isär.

Så vad är det då som gör om hästens känns lämplig att sitta upp på eller ej? För de aldra flesta ryttare handlar det just om ifall hästen är agerande (visar gensvar) eller känns reagerande och flyktig.

Som yngre satt jag gärna upp på alla typer av hästar. Även de flyktiga...vad kunde hända? Hästen sprang fort och hoppade högt. Men någonstans på vägen efter två graviditeter, en något äldre kropp och även ett par ridolyckor senare.... Börjar varningsklockorna ringa så snart en häst visar sig vara just reagerande. Då min egna kropp inte är lika snabb och följsam som den var för 20 år sedan. Haha jo, jag är inte äldre än 35... ;-)

Så kan jag göra något åt detta? Eller är det bara att sluta rida...? haha, nej absolut inte. Ponnys är ju ett livslångt beroende av allra största grad.

Tillbaka till hästens psykologi.
Alla hästar, och då menar jag verkligen Alla, pendlar mellan agerande och reagerande. En del hästraser är avlade mer på att vara reagerande ( tävlingshästar på hopp, trav, distans o galopp bla), andra raser är avlade på att vara mer agerande i alla situationer ( brukshästar, vagnshästar, ranchhästar osv).

Men det går även att forma sin häst genom "miljö påverkan". Det innebär att ju mer jag tränar min ponny att stå uppbunden på olika platser, tränas i olika situationer som presenningar, pallar, att dra däck, även att köras in och ridas in. Gör att hästens toleransnivå för saker sakta ökar, då hästen känner sig trygg och bekväm. Steget som krävs för att min häst ska bli reagerande/flyktig blir allt längre bort. Detta i sin tur gör att jag som ryttare känner mig tryggare tillsammans med min häst. Och vi båda växer ihop mer som ekipage och känslan av trygghet infinner allt mer.

Idag ser jag en tendens ( även hos mig själv) att snabbt vilja utbilda unghästen inom ryttarens respektive special område ( frihetsdressyr i mitt fall), kan även vara hoppning, dressyr osv i andras fall. Men om vi först lade ett år på tillvänjning av olika situationer/tolerans träning först. Skulle vi kunna minska risken för olyckor och minimera känslan av ridrädsla allt mer. Sedan är det väldigt kul också när man vet att ens ponny är trygg även om man rider över en bro eller håller en fackla i handen.

Så nu uppmanar jag er alla där ute! Ut och träna tolerans med era hästar!!! Visa oss på HorseVision hur trygg du gjort din ponny! Skicka gärna bild på något speciellt just du övar på med din häst! Ge oss all inspiration och ideer som du har.

Tack för mig/ R

-

-