Akademisk Ridkonst
Christofer och Saxo, på Frederiksborgsslott Danmark. Foto Christiane Slawik
Den Akademiska ridkonsten är den konst som bl.a Bent Branderup återskapat genom att lägga vikt på hästens grundutbildning på det vis man gjorde förr. Här handlar det inte om att nå skolsprången så fort som möjligt, eller en piaff för att plocka tävlings poäng. Utan det handlar om att genom böjning skola bakbenen till att använda bärkraften bakifrån och stolt bära upp sin ryttare. Hästen lär sig att hitta sin form även om den varit skadad och ändå hålla många år till som ridhäst utan att skadan märks eller känns hos hästen. Då man hela tiden arbetar i ett lugnt och avspänt tempo och rörelseschema kan man se denna ridkonst som motsvarande friskvård/sjukgymnastik för människor. Hästen musklas på ett sådant vis att den håller i många år som ridhäst utan spänningar och låsta rörelser.
Historia Namnet "Akademisk ridkonst" är det namn som Bent Branderup satt på denna typ av ridkonst och som kommer från alla de ridakademier som fanns på 1500-1700 talet. Detta är alltså ingen ridkonst som "poppat up", utan hör till de äldsta man känner till. Den allra första skriften som är funnen om denna typ av ridutbildning var skriven någon gång runt 400 talet f Kr. av en man som hette Xenofon. Xenofon var en Grekisk ryttaröverste och en av de första att lära ut ridutbildning genom positiv inlärning och ta avstånd från våld och tvång. Xenofon var också den man som skrev uttrycket,
"På sådana hästar (såna som behärskar samling och skankböjning) avbildas t.o.m. gudar och hjältar ridande och de män som förstår sig på dem ser praktfulla ut till häst. Må ryttare i alla tider besitta förmågan att se praktfulla ut". (detta citat är taget från Bent Branderups bok "Ridning på Kandar")
Christofer och Saxo på Frederiksborgsslott, Foto Christiane Slawik
Från början togs ridkonsten fram för att hästen skulle vara användbar i kriget då man stred i närkamper till häst. För detta krävdes en lyhörd, modig och balanserad häst som lätt barupp sin ryttare i olika situationer. När den unga mannen skulle utbildas inom ridakademin valdes en häst ut, en häst som skulle följa honom, ja troligtvis resten av hans liv. Därför var det noga att utbildningen både hos den unga mannen och hästen gjordes noggrant och i stärkande syfte. När hästen och mannen nått en högre grad av utbildning var det dags att ge sig ut i strid. En riddare blev på den tiden runt 30-40 år gammal och även hästarna levde till runt 30 år så vida den inte stupat i något krig tidigare.Det var alltså mycket viktigt att utbildningen för dem båda var noga genom tänkt och användbar då varken hästen eller mannen fick bli skadade.
Christofer och Fardelejo på ängen.
Christofer i Passage på Siglavy Capriola Zetor
Denna ridkonst handlar också om att man ska släppa prestationen. Vi rider inte för att plocka rosetter, vi rider för att stärka våra hästar och uppnå ett större samspel och nu kommer vi till det mest häpnadsväckande.
När man släppt prestationen, kraven på att utvecklas fort och istället tar det hela med ro och arbetar lugnt och sansat i hästens tempo börjar både hästarna och vi själva att utvecklas betydligt snabbare än vi tidigare gjort.
Christofer Dahlgren nr 67, member of the Academic Art of Riding:
-
- är idag en av Europas allra främsta ryttare inom Akademisk ridkonst.
och har nu siktet inställt på att påbörja sitt Mästarprov som en av de första ryttarna i Europa.
Christofer har utfört följande prov.(det finns bara fyra stycken i Europa som klarat lika många prov)
Riddarprovet (på den tiden ingick väpnar och longerprovet i Riddarprovet) med Benson Arabvalack.
Piaffprovet - utfört tillsammans med Siglavy Capriola Zetor, Lipizzanerhingst
Levad provet - utfört tillsammans med Saxo Veijleby, Frederiksborgshingst
Terré a´terre provet - utfört tllsammans med Nicki Corsai, Sv Halvblodvalack
Nicki Corsai och Christofer
Bent Branderup undervisar Christofer, som utövar levad med Nicki Corsai
Bent Branderup
Bent Branderup är den man som återfört en stor del av den denna typ av ridkonst till Europa och Sverige genom sitt brinnande engagemang av hästar samt läran om ridkonstens historia. Bent Branderup var från början elev vid Escuela Andaluza del Arte Equestre i Spanien. Senare utbildade han sig hos Nuño Oliveira i Portugal och hos Egon von Neindorff i Tyskland. Bent Branderup bor i Danmark och utbildar ryttare och hästar i hela Europa.
Vackra Gary Glitter, Christofers älskling, som tyvärr fick lämna oss allt för tidigt.
Hästraser
För att träna Akademisk ridkonst krävs ingen speciell hästras. Grunden i systemet är "dressyren för hästen" och inte "hästen för dressyren" det är därför den också kallas för friskvård/gymnastik. Ridkonsten har sitt syfte att stärka alla hästar oavsett om den vart skadad eller inte har en optimal exteriör och ändå hålla många år till som ridhäst. Men vill man snabbt ta sig fram och utveckla den akademiska ridkonsten är en kvadratisk häst med stora vinklar i bakdelen att föredra. Men ju längre ifrån detta "ideal" hästen är, dvs ju svårare hästen har för samling och böjning i desto större behov av just den Akademiska träningen är hästen.
Knighthood of the Academic Art of Riding:
Riddarorden är något Bent Branderup skapat tillsammans med Egon von Neindorf för att sprida kunskapen om hästens ridutbildning vidare och för dig som vill fullfölja den Akademiska ridkonstens utbildningsväg på det vis som man gjorde förr.
Att bli upptagen i riddarorden är inget man kan ansöka om, man blir inbjuden av en redan godkänd riddare när han/hon anser att du nått den utbildningsgrad att du är redo att bli upptagen.
Det första provet du gör är ett inträdes prov. ( Väpnarprovet) När du sedan blivit upptagen i riddarorden så kan du fortsätta din utbildning med att göra ditt Riddaprov. Då är du nu inte bara medlem i sällskapet utan har också rösträtt, samt själv har rätt att bjuda upp andra elever till att utföra väpnar eller riddarprov. Nu får du också erhålla det speciella spöt som bevis på din kunskap, du är nu en godkänd bruksriddare. Vill du öka din kunskap ännu mer så kan du fortsätta din utbildning och utmana dig själv genom att rida upp för ett antal sk. Ringar på spöt, för att slutligen nå mästare titeln eller kanske till och med stor mästare titeln.
Vid Riddarprovet ska du rida din häst på en-händigt blank-stång till passande musik. Du ska visa framåt-nedåt skritt och samlad-skritt utan pass inslag. Du ska visa travarbete i öppna, sluta, förvänd-sluta och diagonal-sluta i båda varven. I Galopparbetet ska du visa halva piruetter och enkelt byte från båda hållen. Du ska också göra en halt från galopp och visa ryggning. Till sist ska du visa sk. halva travsteg steg (tramp) 6 st. inom en meter åt båda hållen. När ridprovet är avslutad visar du för Bent att du också behärskar unghästens utbildning genom att utföra ett longer prov. Där du genom böjning och avspändhet hos din häst visar hur du sakta stärker och bygger upp din häst för ridning. Till sist utför du också ett muntligt teoretisk prov där du berättar om din kunskap angående den akademiska hästens utbildningsväg, syfte och funktion.
Gary Glitter och Christofer
Utbildningen:
Så här ser proven ut som du kan ta om du vill utbilda dig vidare inom denna konstart:
De fyra första proven måste du ta i ordningsföljden nedan.
Resterande prov kan du ta i den ordning som du önskar utföra dem i.
1.Väpnar provet
2. Longer provet
3. Arbete från mark
4 .Riddar provet
Piaff provet
Passage provet
Galopp provet
Terré a terré provet
Levad provet
Croupad & Ballotade/Capriol provet
Mästar provet -utför Longér, Riddar, Piaff, Passage och
Galopp provet samt ett skolsprång på en och samma
häst, samt hålla en timmas teoripass för de andra
medlemmarna om hästens utbildning.
Christofer och Saxo
Varmt välkommen att lära dig mer om denna Ridkonst!
Fardelejo i Levad, med Christofer
Fardelejo och Christofer