Akademisk Ridkonst

Fardelejo, PRE och Christofer i Levad

Den Akademiska ridkonsten är den konst som bl.a Bent Branderup återskapat genom att lägga ner vikt på
hästens grundutbildning på det vis man gjorde förr. Här handlar det inte om att nå skolsprången så fort som
möjligt, eller en spänd piaff för att plocka tävlings poäng. Utan här handlar det om att genom böjning skola
bakbenen till att använda bärkraften bakifrån och stolt bära upp sin ryttare. Hästen lär sig att hitta sin form
även om den varit skadat och ändå hålla många år till som ridhäst utan att skadan märks eller känns hos hästen.
Då man hela tiden arbetar i ett lugnt och avspänt tempo och rörelseschema kan man se denna ridkonst som
motsvarande friskvård/sjukgymnastik för människor. Hästen musklas på ett sådant vis att den håller i många år
till som ridhäst utan spänningar och låsta rörelser.

Gary Glitter, WelshCob och Christofer i Piaff
 
Denna ridkonst handlar också om att man ska släppa prestationen. Vi rider inte för att plocka rosetter, vi
rider för att stärka våra hästar och uppnå ett större samspel och nu kommer vi till det mest häpnadsväckande.
När man släppt prestationen, kraven på att utvecklas fort och istället tar det hela med ro och arbetar lugnt och
sansat i hästens tempo börjar både hästarna och vi själva att utvecklas betydligt snabbare än vi tidigare gjort.

Nicki Corsai, Sv halvblod och Christofer i Piaff

Historia
Namnet ”Akademisk ridkonst” är det namn som Bent Branderup satt på denna typ av ridkonst och som kommer
från alla de ridakademier som fanns på 1500-1700 talet. Detta är alltså ingen ridkonst som ”poppat up”, utan hör
till de äldsta man känner till. Den allra första skriften som är funnen om denna typ av ridutbildning var skriven någon
gång runt 400 talet f Kr. av en man som hette Xenofon. Xenofon var en Grekisk ryttaröverste och en av de första
att lära ut ridutbildning genom positiv inlärning och ta avstånd från våld och tvång.
Xenofon var också den man som skrev uttrycket,

”På sådana hästar (såna som behärskar samling och skankböjning) avbildas t.o.m.
gudar och hjältar ridande och de män som förstår sig på dem ser praktfulla ut till häst.
Må ryttare i alla tider besitta förmågan att se praktfulla ut”.
(detta citat är taget från Bent Branderups bok ”Ridning på Kandar”)

Siglavy Capriola Zetor, Lipizzaner och Christofer i Passage.

Från början togs ridkonsten fram för att hästen skulle vara användbar i kriget då man stred i närkamper till häst.
För detta krävdes en lyhörd, modig och balanserad häst som lätt barupp sin ryttare i olika situationer. När den
unga mannen skulle utbildas inom ridakademin valdes en häst ut, en häst som skulle följa honom, ja troligtvis resten
av hans liv. Därför var det noga att utbildningen både hos den ungamannen och hästen gjordes noggrant och i
stärkande syfte. När hästen och mannen nått en högre grad av utbildning var det dags att ge sig ut i strid. En riddare
blev på den tiden runt 30-40 år gammal och även hästarna levde till runt 30 år så vida den inte stupat i något krig tidigare.
Det var alltså mycket viktigt att utbildningen för dem båda var noga genom tänkt och användbar då varken hästen eller
mannen fick bli skadade.

.
Christofer rider Nicki med instruktioner från Bent.

Bent Branderup
Bent Branderup är om jag inte misstar mig den man som återfört en stor del av den denna typ av ridkonst till
Europa och Sverige genom sitt brinnande engagemang av hästar samt läran om ridkonstenshistoria.
Bent Branderup var från början elev vid Escuela Andaluza del Arte Equestre i Spanien. Senare utbildade han
sig hos Nuño Oliveira i Portugal och hos Egon von Neindorff i Tyskland.Bent Branderup bor i Danmark
( Hornbeak, 5 min från helsingör) och utbildar ryttare och hästar i hela Europa på Skolan av Akademisk ridkonst.

Hästraser
För att träna Akademisk ridkonst krävs ingen speciell hästras. Grunden systemet är ”dressyren för hästen”
och inte ”hästen för dressyren” det är därför den också kallas för friskvård/gymnastik. Ridkonsten har sitt syfte
att stärka alla hästar oavsett om den vart skadad eller inte har en optimal exteriör och ändå hålla många år till som
ridhäst. Men vill man snabbt ta sig fram och utveckla den akademiskaridkonsten är en kvadratiskhäst med stora
vinklar i bakdelen att föredra. Men ju längre ifrån detta ”ideal” hästen är, dvs ju svårare hästen har för samling och
böjning i desto större behov av just den Akademiskaträningen är hästen.


Fardelejo och Christofer i Levad.

Akademisk ridkonst -skapar glädje
Något jag känner att jag måste nämna ang. denna ridkonst är också attityden. Inom alla ridgrenar vi stött på finns
det också någon form av konkurrens, rivalitet alla vill vara bäst. Men då denna ridning inte finns som tävlingsgren
och endast är framtagen för att individuellt och skonsamt bygga upp sin häst så finns heller ingen rivalitet. Även
som nybörjare välkomnas man varmt in i gänget. Ingen ser ner på en, inte ens om försöken i början kan se lite
klumpiga ut. Alla är där för att skapa en positiv och stärkande ridning oavsett utbildningsnivå och hästras, vilket
endast resulterar i en härlig glädje och gemenskap.

.
Gary Glitter och Christofer i Passage

Riddarorden - att rida upp för spöt.
Riddarorden är något Bent Branderup skapat tillsammans med Egon von Neindorf för att sprida kunskapen om
hästens ridutbildning vidare och för dig som vill fullfölja den Akademiska ridkonstens utbildningsväg på det vis
som man gjorde förr.
Att bli upptagen i riddarorden är inget man kan ansöka om, man blir inbjuden av en redan godkänd riddare
när han/hon anser att du nått den utbildningsgrad att du är redo att bli upptagen.
Det första provet du gör är alltså ett inträdes prov. När du sedan blivit upptagen i riddarorden och där med erhållit
det speciella spöt som bevis på din kunskap, (du är nu en godkänd bruksriddare) kan du sedan rida upp för ett
antal sk. Ringar på spöt, för att slutligen nå mästare titeln eller kanske till och med stor mästare titeln.


Siglavy capriola Zetor och Christofer i passage.

Vid inträdesprovet ska du rida din häst på enhändigt blankstång till passande musik. Du ska visa framåt-nedåt skritt och
samladskritt utan pass inslag. Du ska visa travarbete i öppna, sluta, förvändsluta och diagonalsluta i
båda varven. I Galopparbetet ska du visa halvapiruetter och enkelt byte från båda hållen. Du ska också göra en
halt från galopp och visa ryggning. Till sist ska du visa sk. halva travsteg steg (tramp) 6 st. inom en meter åt båda hållen.
När ridprovet är avslutad visar du för Bent att du också behärskar unghästens utbildning genom att utföra ett longer
prov. Där du genom böjning och avspändhet hos din häst visar hur du sakta stärker och bygger upp din häst för ridning.
Till sist utför du också ett muntligt teoretisk prov där du berättar om din kunskap angående den akademiska hästens
utbildningsväg, syfte och funktion.

Fardelejo och Christofer i början till passage

Om du blivit upptagen i Riddarorden kan du sedan ta olika "ringar", nivåer av riddartiteln. Men nu behöver du inte
längre bli uppbjuden utan får själv tala om för Bent när du önskar avlägga ytterliggare prov. Det finns 7 ytterliggare
steg att vandra på, nämligen:
Piaff provet
Passage provet
Galopp provet
Terré a terré, Levad provet
Courbette, Croupad provet
Ballotade, Capriol provet
Mästar provet

Gary Glitter och Christofer i Carriérsprång, eller ja, ett bus-språngframåt i alla fall :)

Men det viktigaste av allt... glöm inte inte bort att njuta på vägen!

Litteratur för dig som vill veta mer:
Akademisk ridkonst, av Bent Branderup
Ridning på Kandar, av Bent Branderup.