Välkommen till HELLEKIS SÄTERI

Hellekis hette ursprungligen Helghakys dvs. den heliga dalen

Hellekis säteri

Hellekis Säteri är känd sedan 1300-talet. Nuvarande mangårdsbyggnad i sengustaviansk stil ritades av arkitekten Olof Tempelman. Huvudbyggnaden liksom stallet har behållit sin ursprungliga karaktär från 1790-talet. Säteriet ägs och bebos sedan 1915 av familjen Klingspor. Säteriets park är känd för sina många vackra lövträd, t.ex. valnötsträd och äkta kastanj. Dessa är mycket ovanliga för våra breddgrader. De praktfulla perennrabatterna bjuder trädgårdsintresserade på såväl inspiration som kunskap. I parken finns också en rosengård med gammaldags rosor. Huvudbyggnaden är privat, men en del av den vackra parken är öppen för allmänheten under sommarsäsongen.

Hellekis säteri trädgården

Restaurangen


I det renoverade och tillbyggda orangeriet finns restaurangen "Hellekis Trädgårdscafé och Kök". Stig in i lusthuset och förnim känslan av välkomnande och hemtrevnad. Sitt ner i orangeriet eller på uteserveringen och låt Er väl smaka av nybakat kaffebröd, goda
smörgåsar eller kanske en välkryddad soppa. Besökare välkomnas att njuta en god måltid under vinrankor från 1900-talets början.


Konsten och butiken


Konst är en väsentlig del av miljön på säteriet. Konstföremål och installationer finns runtom i parken, i växthusen och i restaurangmiljön.
Klädbutiken "Butiken på Landet" finns i det första huset vid infarten till säteriet.

Historia


Det talas om i sägner att det i forna dagar fanns ett sjörövarnäste vid den ypperliga hamnen, och där bodde Tulle med sina sex söner.

Alla härjade vilt i trakten kring Kinnekulle.

 

Strindberg nämner i sin "Nya svenska öden och äventyr" om en borg på Kinnekulle där det bodde
amazoner, och den stormades av en ensam viking, som lagt intill med sitt skepp i hamnen nedanför.

 

Dessa platser för en forntida bebyggelse kan mycket väl vara platsen för nuvarande Hellekis säteri. Man vet med säkerhet att på 1300-talet ägdes Hellekis av riksrådet 
Mats Gustavsson Sparre. Wintorpssläkten tog sedan över ägandet och därefter ätten Posse som innehade godset i mer än 300 år, fram till 1818, med undantag av korta avbrott, då det var indraget till kronan.

 

I början av 1500-talet lät riksrådet Axel Nilsson Posse uppföra ett hus i
sten, den sk. "fyrkanten", den finns avbildad i Svicia antiqua. Bottenvåningen bestod av visthusbodar och ekonomiutrymmen.
 Mellanvåningen inrymde bostadsrum åt herrskapet, och övervåningen användes som festvåning. Fyrkanten betraktades redan som föråldrad i slutet av 1500-talet, och riksrådet Göran Posse lät uppföra ett högt smalt stenhus med brant tak, men år 1689 brann det ned.

 

Ett minne av den byggnaden finns inmurat ovanför nuvarande stalldörren. Det är en vapensten med Göran Posses och Elisabeth Oxenstiernas initialer. Det finns även i källaren av den nuvarande byggnaden, gamla kryssvalv och kalkstensplattor som härstammar från denna senmedeltida byggnad.

 

Det kan sägas vara rätt unikt, för det är ett av de få godsen i Västergötland som har kvar delar av en medeltida byggnad.
 Medan "fyrkanten" var ett enkelt byggt hus var 1597 års byggnad betydligt mer komplicerad, inspirerad av renässansens nya idéer. År 1708 ersattes den brunna byggnaden av ett corps-de-logie i karolinsk stil, med utbyggd sal mot trädgården.

 

1790 byggde arkitekten Olof
 Tempelman till detta hus med låga pocher vid gavlarna och klädde det i nyklassisk dräkt. 1880 så revs den gamla "fyrkanten" då den inte passade ihop med det nyuppförda huset.

 

År 1932 blev släkten Klingspor ägare till Hellekis, och då gjordes en omfattande reparation
och ombyggnad. Alla moderniteter hade nu införts i byggnaden, men man hade varit noga med att bibehålla den gamla förnäma 1700-tals stilen.

 

Dyrbara konstföremål och antikviteter finns i byggnaden, bl.a. en 1600- tals vävnad från Läckö, en stor vacker Bryssel tapet samt ett väldigt 
tvåhandssvärd och en järnrustning som hittades under en gran på Kinnekulle någon gång under 1600-talet.

Kan hända har någon riddare en gång gömt undan sin rustning och svärd för att lättare kunna fly undan eventuella förföljare, ty en sak är säker, under medeltiden så 
utspelades det många dramer runt Kullen.


 

Hellekis hette ursprungligen Helghakys dvs. den heliga dalen, helig kjusa.

Vinter på säteriet